Arkitekten och formgivaren Bruno Mathsson var under sin livstid en internationell fixstjärna i branschen han verkade i, och än idag är hans namn ett av de stora inom möbeldesign och arkitektur. Bruno Mathsson föddes i Värnamo i Jönköpings län. Hans far var snickare och Bruno blev upplärd i sin fars fabrik. Genom egna studier, bland annat i möbeltidskrifter han lånade från Röhsska Konstslöjdmuseet, blev han bekant med funktionalismen. Det blev sedan den stil han formgav sina verk och alster i. Han fördjupade sig också passionerat i sittandes mekanik och ergonomi. Hans första möbel “Gräshoppan”, som ritades för Värnamo Lasarett, var ett experiment i detta. 1932 inbjöds Bruno att delta i världsutställningen i Paris. Där fick han sitt stora genombrott och det lilla familjeföretaget fick lägga in extra resurser för att hinna med i produktionen, som mest gick på export. 1939 utbröt andra världskriget och det var inte längre möjligt att exportera möbler. Mathsson övergick då helt till den inhemska marknaden.
Det årliga Bruno Mathsson-priset
Bruno Mathssons minne lever vidare i hans av många älskade arkitektur och möbeldesign. Men även genom den stiftelse han grundade tillsammans med sin fru. Karin och Bruno Mathssons minnesfond delar årligen ut ett pris till personer och projekt som främjar utveckling, forskning och undervisning inom formgivning, inredning och arkitektur. Prissumman är på 250.000 kronor och i samband med priset får pristagarna också möjlighet att hålla en utställning i Vandalorum, museet för konst och design i Värnamo. Bruno Mathsson-priset 2017 tilldelades arkitekterna och formgivarna Gabriella Gustafson och Mattias Ståhlbom, som tillsammans driver arkitektkontoret TAF i Stockholm. Motiveringen var att pristagarna målmedvetet jobbar med ett enkelt och raffinerat formspråk, blandat med humor och fräckhet som berör och skapar glädje. TAF grundades 2017 och är verksamt i ett gammalt bageri, som när det begav sig sålde sitt bröd direkt över disk till kvarterets invånare. TAF säger sig ha samma intention med sin design som det bageri som en gång låg i deras lokaler: att verka som en integrerad och användbar del i människors liv, snarare än att vara en överflödig lyx som vissa grupper kan tillägna sig.
Ljussättningens magi i privata och offentliga rum
Bruno Mathsson formgav inte själv taklampor, men han var som många arkitekter mycket intresserad av ljussättning. Han samarbetade ofta med andra formgivare som producerade lampor och ljusarmaturer. Arkitekten och vännen Hans Bergström är en av dem och hans devis “ljuset skall vara vitt och lysa fritt”, passade bra ihop med Mathssons vision om att boende ska vara stilrent, funktionalistiskt och låta ljuset flöda i rummen. Bruno Mathsson hade flera av hans lampor i sin egen villa i Värnamo och hans favorit var lampan “Struten”. Vid den tionde Triennalen i Milano 1954, vann Bergström guldmedalj för lampan. Den var i produktion under hela hans karriär i hans verkstad Ateljé Lyktan och lampan har vunnit många människors hjärtan, inta bara Bruno Mathssons. Företaget jobbar med offentlig sektor och har belyst ett antal gator i våra svenska städer. Med rätt belysning går det att skapa fantastiska effekter. Fasadbelysningar har blivit väldigt populärt och med dem går det att se Mathssons fantastiska villor även i mörker.